Veckans konsttryck som gjorts av Anja Nyström skulle egentligen hängts upp i november 2015. Men eftersom terrorattacken drabbade Paris bestämde vi oss för att vänta. Nu är trycket i alla fall uppe på stans annonspelare tillsammans med Elnaz två tavlor.

 
Enligt Svensk ordbok betyder ordet amatör numera främst ’icke yrkesmässig utövare av viss verksamhet’ (ex. amatörfotograf, radioamatör). Ofta finns det också en antydning om bristande skicklighet, speciellt i skämtsamma uttryck (en glad amatör, vilken amatör han är!). I idrottssammanhang används ordet ofta med tonvikt på liten, eller ingen betalning (amatörer mot proffs).
Ursprungligen har amatör dock betytt ’älskare av ngt’, ’person med särskild känsla för viss verksamhet’. Ordet har funnits i svenskan sedan 1700-talet och kommer från franskans amateur, som i sin tur kommer från latinets amator, ’älskare’.
(Monica Äikäs, Forskningscentralen för de inhemska språken)

Bonniers Svenska Ordbok
Person som för nöjes skull (inte yrkesmässigt) utövar konst, idrott e.d.
Amatörteater enligt samma ordbok betyder:
Teater med amatörer som skådespelare, ofta i organiserade former inom folkrörelser, bildningsförbund och dylik.
(BSO, andra tryckningen 1989)

Svenska Akademiens Ordlista
Icke yrkesmässigt utövare av konst eller idrott
(www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx)

Nationalencyklopedin
Person som utan att vara yrkesutövare ägnar sig åt en viss verksamhet, t.ex. en konstart eller en vetenskap.

Språkförsvaret
Ordet ’amatör’ har för mig fått en alltmer negativ betydelse = någon som inte kan sitt arbete ordentligt. Därav ordet ’amatörmässig’ o.s.v. Ordet förekommer numera sällan i idrottssammanhang, vilket det gjorde tidigare, som en motsats till ’proffs’. Det enda ord jag kommer på där den tidigare positiva betydelsen bibehållits är i ordet ’amatörteater’. Likaså i uttrycket ”en glad amatör”, då man ursäktas för att inte riktigt kunna något, men ha rätt inställning.
(Olle Käll, Språkförsvaret, Sverige)